vidhanssida.blogg.se

Sm ni nog vet är min tro väldigt viktig för mig. Något jag känt i hjärtat inför det här året har varit att försöka lita mer på Gud och hans tajming. Att inte stressa upp mig massvis för saker som till slut ändå löser sig. Det är verkligen en utmaning, för det innebär att släppa på kontrollen. Något jag egentligen gillar att hålla fast vid.

 

Men redan upplever jag en lättnad. Jag får svar efter svar på att det faktiskt inte är mycket det finns en poäng i att oroa sig för. Gud går verkligen med på vår resa och har total koll.

 

Samtidigt så är det inte lika lätt att hålla fast vid den tryggheten alla dagar. Ibland så skiter sig många saker samtidigt och man förstår ingenting. Ehh, var det här nödvändigt nu Gud? På riktigt? Såna dagar kan jag bryta ihop en stund. Tänka hur negativt som helst och bli riktigt arg på Gud. Men han lyckas ändå alltid överbevisa mig om att han är med. Inte så att jag förstår allt som händer, men det måste jag kanske heller inte göra just nu.

 

Ett exempel är att jag för precis en vecka sen fick ett jobb. Ett jobb jag skulle kunnat få ha ett bra tag framöver och som innebar mer trygghet än vad ges endast som timvikarie. Jag var glad. Inskolningen gick bra! Och även om jag insåg att jobbet innebar vissa fysiska problem, så kände jag mig ändå optimistisk. Ett jobb är ett jobb. Plötsligt tas jobbet ifrån mig (på ett inte alltför vackert sätt, men det är en annan historia) och jag blir helt matt. Varför? Varför just nu? Jag ringer till min kloka mamma. Hon säger: jag är inte ett dugg orolig för din skull. Förmodligen kommer Gud snart att att låta dig trilla över ett jobb som du kommer att trivas ännu bättre med. 

 

Det tog 10 minuter (10 minuter!!) innan samtalet kom. Ett samtal som innebar just en möjlighet till ett annat jobb som också varit lite av ett drömjobb i mina tankar den senaste tiden. Allt är inte helt klart än, men det ser hoppfullt ut.

 

Bara ett exempel på hur Gud leder. Och ytterligare ett exempel på att jag måste fortsätta försöka lita på honom genom allt. Om och om igen.