En ny väg mot samma mål

Den senaste tiden har handlat om en sak: att försöka hålla ihop vardagen. Och det har ju faktiskt gått ganska bra tycker jag! Men så märkte jag plötsligt att för varje dag som gick blev kraften markant sämre. För att nu i veckan ta slut. Tvärslut. Massa tankar. Vad händer nu? Vad händer om jag inte klarar av studierna? Praktiken?
 
Att än en gång få se sig besegrad av ens hälsa är för mig  förknippat med en känsla av misslyckande. Därför har jag försökt och försökt att undvika det här läget. Jag har i allt ansträngt mig för att bara klara en dag till.
 
Men det är väl tur att vi förutom våra känslor också har tillgång till ett förnuft! Och förnuftet påpekar för mig att genom att inte lyssna på kroppen och själen idag, så förlängs bara ohälsan  och blir allt värre. Så det enda jag har i min makt att göra är att lyssna in vad jag behöver just idag. Igår vann äntligen förnuftet och jag pallrade mig iväg till läkaren som var tydlig med vad som gäller: sjukskrivning och vila.
 
 
Och ja, det känns skittrist att ta paus i studierna nu. Och framtiden känns oviss hur den ska lösa sig rent praktiskt. Men det är ok. Det här är något som man nog kanske varken kan eller ska ha full kontroll över. Det enda jag vet är att min väg fram till mitt mål nu kommer ta längre tid än vad jag hoppats på. Men fram lär jag komma ändå. Och då förhoppningsvis som en Anna påfylld med energi och kraft!
1 kommentar
Antonia

Så galet fin bild på dig! Du är så vacker!
Kramar! <3

Svar: Men tack kära du!! Detsamma måste jag få säga 💕
Anna