vidhanssida.blogg.se

 

Och så den där dagen. Ingen sömn blev det natten innan, men vad gjorde väl det? Det pirrade rejält i magen ändå! Allt blev så fint. Och äntligen fick vi bli ett min kärlek och jag. Ska ta och berätta lite mer ingående om vår dag framöver :)

Från bröllopsbubbla till sjukhus. Bubblan brast snabbt och övergick i oro. Och 5 dagar efter bröllopet blev Gabriel inlagd. Först trodde vi att det bara skulle bli någon vecka. Men den här gången blev det i över 60 dagar totalt. Detta var utan tvekan en av de tuffaste perioderna för oss. Det starkaste minnet jag har därifrån är från den dagen min svärmor och jag var tvungen att ryta ifrån. Att nu måste han få komma hem och sova en natt eller så skulle personalen vara tvungen att visa upp en saftig handlingsplan på vad de annars skulle göra med honom på avdelningen istället. De ändrade sig till slut. Och när vi fick beskedet att han fick komma hem för en natt, ja då brast vi båda ut i gråt. Äntligen fick vi somna i varandras famn. 

Den här hösten har alltså varit rätt tuff, men oj vad jag samtidigt är tacksam för den. Gabriel mår bättre nu och jag har fått öva mig på (och faktiskt blivit mycket bättre på) att ta hand om mig själv.

Och så har jag ju startat den här bloggen! En blogg jag vill ska få vara ärlig. Ta upp både vackra och mindre vackra delar av livet. Dela med mig av min resa mot en bättre inre hälsa. Jag tror vi är många som brottas med liknande saker och mitt mål är att vi ska våga prata med varandra om det ännu mer!

Så nu tänkte jag avrunda. Trygg går jag in i 2016 då jag vet att Gud som lett mig varje dag under detta år, han följer med mig och oss under nästa också. 

Gott nytt år till er alla ❤